För minst femte året i följd har en omfattande fågeldöd drabbat Blekinge skärgård. Det handlar om de flesta förekommande arterna i området. Men man kan säga att det är upplagerelaterat på så sätt att det är den mest vanliga fågelarten som hittas död eller förlamad i störst omfattning, det vill säga gråtrut. Men även sädesärla, stare, drillsnäppa, kärrsnäppa, strandskata, gräsand, vigg, ejder, storskrake, småskrake, gravand, grågås, kanadagås, vitkindad gås och en del andra arter.
Det är alltså inte frågan om en artspecifik trutdöd. Det har blivit omkring 10 000 döda eller förlamade, sammanlagt under åren.
Jag har tagit mig friheten att dela in fåglarnas begynnande resa från de första symtomen till dess de ligger döda i sina egna kladdiga avföringar och ofta med blodiga vingknogar i 5 steg.
Steg 1. När det sitter 10 fåglar på marken och man närmar sig och 9 flyger upp men den 10:e dröjer en stund längre och kanske vinglar till innan den kommer upp i luften.
Steg 2. När fåglarna med större möda kan komma upp i luften och flyga undan men i vissa fall kan fångas in ute på vattnet.
Steg 3. När fåglarna kan med snubblande steg mer undantagsvis kommer upp i luften men dimper ner efter något 10-tal meter. Förlamning i benen och allt mer kraftlösa vingar.
Steg 4. När fåglarna med mycket stor möda med hjälp av näbb och vingknogar kan hasa sig fram decimeter för decimeter. Ramlar de på rygg kan de inte vända sig rätt igen utan blir liggande med benen i luften.
Steg 5. Ligger fåglarna i sin oftast blöta gulgröna avföring utan att kunna förflytta sig och väntar på döden som grovt räknat och säkert kan variera individuellt och art vis, troligen mellan 5-7 dygn.
Detta stora och ofattbara lidande som pågår år efter år har rönt beklämmande lite uppmärksamhet från landets allra högsta miljö övervakning. Man träter om vem som har det egentliga ansvaret och visar ett ointresse och en flathet som jag tycker gränsar till likgiltighet och ställer inte ekonomiska resurser värda namnet till vetenskapens förfogande.
Inventeringen och provtagning på avlivade fåglar i olika stadier av döende sker mer eller mindre på ideell basis
Den ena föräldrafågeln död den andra förlamad lämnade gråtrutungen utan skydd mot andra trutar. Båda ögonen uthackade och huvudet fullt av levrat blod.Man vill helst inte se detta.Gråtrutunge med ögonen uthackade och huvudet fullt med intorkat blod, ligger den där och väntar på en kvalfull död. Något av det värsta jag sett var när jag för några dagar sedan, hittade en gråtrut unge som låg något 10-tal meter från en förlamad gråtrut i steg 4. och en annan död gråtrut. Ungen hade båda ögonen uthackade och hela huvudet var täckt av levrat och intorkat blod och sakta föll en droppe blod ner på berghällen där den låg. Jag tänkte att den lever väl för hela världen inte och petade försiktigt på den.
Då reste den sig upp på darriga ben och backade sakta baklänges tills det tog emot, så sjönk den sakta ner på marken igen. Det jag tänkte då vill inte de miljövårdande myndigheterna med det högsta ansvaret veta.
Le Carlsson
Ronneby
Tel. 0761-16 35 99